-vad kommer imorgon-
- Kortlördag, svarar Axel bestämt.
-långfredag-
- Visst finns det långfredag på sommaren också? Axel funderar.
- Njaa... nej det finns det inte, svarar jag.
- Jo, det finns det! svarar han bestämt och fortsätter:
- Jag kommer ihåg i somras, då var det en fredag och den var sååååå lååååång!
-snälla, snälla-
Caroline af Ugglas......................
Kvällens citat: "Hon ser ut som om hon har kommit försent till jobbet. Hon har ju på sig pyjamas och gummistövlar!"
Isak är gravallvarlig och sågar detta bidrag!
Hur 17 kom hon vidare?
-365 dagar-
Nyårsafton blev alldeles mysig. Barnen byggde med lego nästan hela kvällen. Jag och Anders utmanade varandra på Kalaha. Vi spelade Blokus tillsammans alla 4 och så åt vi god mat och godis.
Jag provade att göra Créme Brulé för första gången (var ju tvungen att testa min nya gasbrännare) och det blev supergott!
Dagens kommentar:
När det var 10 minuter kvar till 12-slaget satt vi alla framför TV:n och tittade på firandet från Skansen. Axel njuter och säger:
"Så här mysigt har vi det aldrig."
Nyårsafton ska vara lite speciellt!
Nu ska jag hoppa på en utmaning på Scrappiz.se, att ta ett foto varje dag under hela 2009. Jag ska göra så gott jag kan, det är en kul idé och det blir en speciell slags dagbok för året.
Jag ska försöka dokumentera vardagen och det som karaktäriserar just den speciella dagen. Troligtvis kommer jag inte att klara av att blogga varje dag, men förhoppningsvis kan jag fotografera varje dag.
Idag har vi varit ute och njutit av det underbara vädret nästan hela dagen. Vi tog faktiskt bilen ner till Vänern, där vi normalt brukar bada på somrarna, och snörde på oss skridskorna och åkte bra länge.
Vi hade korv med oss som vi grillade efter ett tag. Vi fick trevligt sällskap och jag fick lite fotoinspiration, se nästa inlägg! Tack! :-)
Jag tycker att det är lite läskigt att vara ute på sjöisn. Men när de är ute och åker med 4-hjulingar, så måste det ju hålla för oss också. Och med ett antal minusgrader så blir ju inte isen svagare direkt.
Nu ska jag ficka fotot till min utmaning. Vänta en kort stund, så kommer en ny uppdatering.
-nu är glada julen slut-
Det var ett fantastiskt vackert väder ute och vi satt inne hela dagen... Ingen vanlig syn på en I Ur och Skur-förskola. Hade det varit en alldeles vanlig dag hade vi varit ute och njutit mest hela dagen!
Men Anders och barnen åkte iväg för att titta på en ny bil till oss. Vår vita "skrotbil" startar inte och den har hoppat ganska mycket under december månad. När barnen börjar tycka att det är otrevligt att åka i den bilen och när de faktiskt börjar skramla ihop pengar för att köpa en ny bil till pappa i julklapp... då kanske det är dags att titta på en annan andrabil.
Och när de ändå var ute och åkte tog de vägen förbi Långserud. Där var det skridskois och en alldeles underbar dag har jag förstått!
Måste visa de vackra vyerna från vackra Långserud.
Jag fick inte vara med, men imorgon är det min tur!! Då ni ska jag leka "Stjärnor på is". Jag har sett hur de gör - det ser inte svårt ut. Jag tror att jag kan...
Ha, ha, ha, ha!!!!!!
Förtydligande efter vissa tvivel i kommentarerna:
Axel är bättre än mig på skridskoåkning! Jag provade piruetter förra året, men jag hade lite svårt att få någon hastighet i min åkning. Det var liksom ett....... två......... tre......... snurra. Men det var liksom bara mitt huvud som snurrade med... Kroppen satt liksom fastfrusen i position "stå-upp-på-skridskor-rör-dig-inte-för-då-ramlar-du".
Men skam den som ger sig. Kunde den där engelsmannen, så kan väl jag?
-mardröm-
Drömde att jag och syrran gick omkring i Göteborg.
Sedan insåg vi att våra saker var kvar på färjan....
Varför gick vi aldrig av i Kiel?
Var är vår pysselväska?
Men åh, den är ju kvar i hytten!
Är det redan söndag eftermiddag?
Missade vi kryssningen?
Nej, vi åkte båt.
Vi satt i en restaurang och åt och så var vi i vår hytt hela resan.
5 minuter kvar av sista workshopen... vi hinner!
Typiskt mig att inte pyssla något när det är pysselträffar!
Tur att det bara var en mardröm!
-tredje advent-
Mamma bakar kakor och har ett fasligt styr.
Isak kan dessa adventverser som ett rinnande vatten. Igår läste han denna tedje vers för oss när vi satt och åt.
Hmm... mamma bakar kakor...
Vad är det för syn egentligen? Naturligtvis en gammal syn på livet? Jag frågade lite försiktigt (utan att lägga några värderingar i det hela) vad det betyder egentligen: "Mamma bakar kakor och har ett fasligt styr.".
Jo, sa Isak. Det betyder att mamma styr vad man ska göra. Hon bestämmer liksom.... Och fasligt styr betyder att hon bestämmer jättemycket....
Japp, det var den genuslektionen det... ha, ha!!
-nu har det börjat-
Dagens kommentar: "Jag fick inte spela så mycket som de andra. Vi var på olika nivåer sa hon - jag tror det betyder att jag inte är så duktig."
-en reporter i familjen-
Mina kort är på gång, jag lovar.
Jag måste bara få länka er vidare till familjens radioreporter som gjort sitt första jobb igår. Kommer vi att tjäna storkovan på detta tro? Ha, ha.....
Lyssna på Anders inslag i Radio Värmland genom att klicka HÄR!
Även i inslag Radio Sjuhärad finns hans röst att höras. Klicka HÄR!
-den blomstertid nu kommer-
Var glad min själ åt vad du har.
Nu har du hundra sommarda´r och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar så har du nittinio kvar och någon blir den största.
Giv noga akt på var du står. I morgon är med ens igår, det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får är hundra sommarda´r per år. I morgon är den andra.
Idag har jag stått på skolgården i Skattkärr och sjungit "Den blomstertid nu kommer" tillsammans med ett stort gäng skolbarn, deras lärare och många föräldrar, syskon och andra nära och kära. Nu är det sommarlov.
Jag kände mig som världens fånigaste människa. Isak går ut första klass och jag känner ingen av de som nu slutat sexan. Men ändå blev jag så rörd när de kom tågandes in på skolgården med svenska fanan först. De ska nu lämna Skattkärrskolan och börja högstadiet inne i Karlstad. Som en hyllning till dem lämnar de som under året har gått i förskoleklass en varsin ros till de som lämnar skolan. En jättefin tradition tycker jag.
Isak själv inser att han ska vara ledig lääänge från skolan och har börjat operation övertalning att han ska få vara uppe hur länge han vill nu på sommarlovet. Jag är inte övertygad om att det kommer att bli så bra....
På avslutningen läste rektorn upp en dikt som jag läste för ett tag sedan på Mariannes blogg. Jag fastnade för den redan då och jag tycker att den är jättefin. Det är den dikt som jag inledde mitt blogginlägg med.
Förresten så åkte vi till Café August och åt lunch där efter skolavslutningen. Det var riktigt mysigt och kanske en blivande tradition?
-sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne-
Igår kom jag, mina 2 kollegor (en stannade kvar i Göteborg) och 11 barn hem från vår årliga resa till Borås och djurparken där.
Barnen är från förskolan där jag jobbar och de är i åldrarna 4-6 år. Varje år skickar vi vårt bagage med bussgods (skönt att slippa bära 15-20 väskor samtidigt som alla barn ska komma med välbehållna) ett par dagar innan själva resan. Varje år står vi på stationen i Karlstad och ser föräldrar vinka genom tågfönstret. Det är nog inte så lätt att se in genom fönstrena, för föräldrarna ser alltid så sökande ut när de tittar in på oss.
Varje år har barnen öppnat sina ryggsäckar och tagit fram matsäcken innan tåget lämnat Karlstad.
Varje år kommer vi fram till stugorna i Borås där vi skyndar oss för att komma iväg på den korta promenaden till djurparken. Där inne tittar vi på djuren och så passar vi på att grilla korv som vi äter till lunch.
Varje år somnar barnen nöjda i stugorna skavfötters med en kompis.
Nätterna går bra och barnen vaknar utsövda och iviriga på att komma iväg till djurprken igen. Vi går dit och har lite mer tid att titta på djuren. Lunch äter vi på restaurangen och alla barn får välja precis vad de vill äta.
Varje år går vi från djurparken nöjda och lite trötta.
Varje år är det lika roligt att springa med handuk och neccessärer till duschen och duscha innan det är sovdags igen.
Sista dagen leker barnen febrilt i lekparken som ligger alldeles intill stugorna medan vi vuxna städar stugorna.
Varje år kommer min mamma med glass och bullar till barnen när vi städat färdigt.
Varje år äter vi sista lunchen på tåget mellan Borås-Göteborg.
Varje år står det föräldrar och tar emot oss på stationen i Karlstad igen. Varje år är jag överlycklig att inget har hänt, att barnen har varit glada och att barnen haft hemlängtan som man faktiskt ska ha. Hemlängtan är helt naturligt och inget farligt.
"Jag längtar efter pappa..." kan barn faktiskt säga när man är borta. Men tänk vilka olika svar ett barn kan få, antingen förnekar man deras känslor eller också bekräftar man dem:
- "Nej då, nu har du så roligt här. Vi ska äta glass och vi ska leka. Det är väl inte tråkigt?"
- "Mm, det kan jag förstå att du gör, jag längtar också hem lite grann. Jag längtar efter min Isak. Tror du att din pappa kommer och möter dig när vi kommer hem imorgon?"
Jag läste en annan version av resan, och de orden är jag väldigt rörd över.
Jag är iallafall hemma och känner mig nästan bakis, som jag gör varje år efter Boråsresan. Men hemresan igår satte sina spår och förvärrade fyllan, tåget var utan AC och utan fläktar öht. 30 grader varmt i tre timmar satte sina spår. Inatt fick jag världens migränanfall. Jag har aldrig haft migrän föut, men det var ingen tvekan. Jag hade så ont i huvudet och jag trodde att jag skulle gå åt! När jag hade kräkts så lyckades jag iallafall somna och sov resten av natten.
Nu ska jag gå ut i solen igen ett litet tag och njuta av sommaren. Men detta ska väl inte vara den enda sommaren vi får i år? Ingen repris från förra året hoppas jag.
-114 år-
-ska livet vara så här-
Igår fick Isak med sig ett brev hem från skolan.
Ett brev som informerade oss om att det kör runt en man i en röd bil som vill skjutsa barn hem från skolan. Man blir så maktlös. Jag vill inte oroa mig, jag tror kanske att det har blivit en höna av fjädern. Men ändå kan man ju inte låta bli att tänka på Engla och vad som hände med henne. Så här ska väl livet inte vara?
Varför håller någon på sådär?
I NWT på nätet finns mer att läsa, klicka HÄR! Rektorn har också gett en webintervju som du kan se HÄR!
VF har också en artikel på nätet HÄR!
-95 år-
95 år... det är länge det!! Om 58 år är jag också 95 år....
-cupcakes-
Det var riktigt roligt, men hade jag hittat mina minialfabet-pepparkaksmått, så hade det kunnat bli ännu roligare... Tänk, jag hade kunnat dekorera dem lite personligt då...
Gott smakade de iallafall, vi smakade på en varsinn och resten står i kylskåpet till imorgon. Är det någon som är sugen på att smaka?
Några kanske får bli måndagsfika på jobbet?
-lindbäck i förändring-
Här kommer en före och en efterbild. Men vi är, som synes, inte alls färdiga. Men visst blir det bra?
HÄR finns fler före-bilder.
Dagens kommentar: "Vänster analogspak styr man med." Isak håller koll på vilken hand som är vänster och vilken som är höger med hjälp av Play Station.
-livet går sin gilla gång-
Det händer saker i livet vare sig man vill eller inte.
Lilla farmor Hilda är nu en ängel och sitter uppe på en stjärna med sin skatt (kista) och vinkar ner till oss här på jorden. Mysig tanke från Axel som filosoferade förra veckan. Eller Isaks fundering, att det nog faktiskt är så att när någon dör så föds det en annan människa istället. Det är en vacker tanke, att man lämnar sin plats på jorden åt någon annan.
Every step you take is a step away from where you used to be.
-återupplivning-
Isak förklarar hur man får liv i Tamagotchin igen. Alltid lär man sig något nytt, den är inte som en bebis längre... :-)
-barnvakt-
"Det är inte svårt, mamma. Om hon blir hungrg så ge den lite mat bara! Och om hon bajsar så tar du bara bort det!"
"OK!"
"Det är inte alltid som hon piper när hon vill ha mat. Om hon gapar med munnen så är hon hungrig också."
Jag förstår precis!
Tack och lov att de sover 12 timmar på nätterna!! :-)
-utökning i familjen-
Tamagotchi har flyttat in till oss.
Jag blir påmind om hur det var att ha en bebis som skulle ha mat precis när vår mat stod framdukad, hur bebisen bajsar när den vill och så vidare. Tamagotchi är en bebis!
Dagens kommentar från pappa Isak:
"Mamma, den har gråtit jättelänge. Hur får man den att sluta gråta?"
"Du får väl kanske mata den lite"
"Den har redan fått mat."
